Nyttig mat

Din guide till en bÀttre kost!

Fakta om kolhydrater

Kolhydrater har varit ett hett omdebatterat Ă€mne i hĂ€lsovĂ€rlden de senaste Ă„ren. Bantningsmetoder som helt utesluter kolhydrater har ansetts vĂ€ldigt framgĂ„ngsrika och termen Glykemiskt Index har blivit ett begrepp i var mans mun. Men hur Ă€r det egentligen? Är det nyttigt att leva utan kolhydrater?

Pasta med bröd
Foto nettaphoto

Nyttigt att leva utan kolhydrater

Kolhydrater Àr vÀldigt viktiga för ÀmnesomsÀttningen och fungerar ocksÄ som cellvÀggbyggare. Dessutom Àr det den frÀmsta energikÀllan till hjÀrnan. SÄ nej, det Àr inte alls sÀrskilt nyttigt att inte Àta kolhydrater.

Vilket Ă€r bĂ€st att Ă€ta – lĂ„ngsamma eller snabba kolhydrater?

Generellt sett Àr det bÀttre att Àta lÄngsamma kolhydrater dÄ de hÄller ditt blodsocker pÄ en jÀmn och hÀlsosam nivÄ lÀngre. Har man dock precis utsatt kroppen för fysisk pÄfrestning genom trÀning eller annan aktivitet sÄ Àr det bra att Àta snabba kolhydrater för snabb ÄterhÀmtning. Vill man gÄ ner i vikt Àr det extra bra att satsa pÄ att Àta lÄngsamma kolhydrater dÄ de hÄller en mÀtt lÀngre.

Snabba kolhydrater

Snabba kolhydrater Àr de som snabbt höjer blodsockret i kroppen för att sedan snabbt sÀnka det igen. Sockriga, vita och luftiga produkter brukar innehÄlla snabba kolhydrater. Snabba kolhydrater har högt Glykemiskt Index.

LÄngsamma kolhydrater

I motsats till snabba kolhydrater sÄ höjer lÄngsamma kolhydrater blodsockeret i ett makligare tempo för att sedan hÄlla blodsockret jÀmnare under en lÀngre tid innan det sjunker igen. LÄngsamma kolhydrater höjer dessutom inte blodsockret lika högt som de snabba och nÀr de sjunker igen sÄ sjunker de inte heller lika lÄgt. LÄngsama kolhydrater finner man i grova och bruna matvaror samt pasta och ris, och de har lÄgt Glykemiskt Index.

Pasta
Foto kankan

Glykemiskt Index (GI)

Termen Glykemiskt Index eller dess förkortning GI har blivit ett uttryck som alla som Ă€r det minsta lilla intresserade av kost och hĂ€lsa slĂ€nger sig med. Det har nĂ€stan blivit ett hĂ€lsoreligiöst uttryck. Glykemiskt Index Ă€r kort sagt ett sĂ€tt att mĂ€ta om och hur mycket en matvara höjer vĂ„rt blodsocker. MĂ„let Ă€r att ha en sĂ„ jĂ€mnt blodsockernivĂ„ som möjligt, den ska helst inte höjas och sĂ€nkas för mycket och för ofta. Äter man mat med högt GI-vĂ€rde sĂ„ springer blodsockret snabbt ivĂ€g och man kan fĂ„ vad som i folkmun kallas ’en sockerkick’, dock sjunker blodsockret vĂ€ldigt snabbt igen och man blir dĂ„ matt och orkeslös och i behov av en ny kick vilket fĂ„r en att kĂ€nna sug eller hunger. Äter man dĂ„ nĂ„got som har högt GI igen sĂ„ upprepas proceduren och blodsockret höjs och sĂ€nks som en jojo, vilket inte Ă€r sĂ€rskilt hĂ€lsosamt. Om man istĂ€llet Ă€ter nĂ„got som innehĂ„ller lĂ„gt GI nĂ€r man kĂ€nner sig hungrig eller sugen pĂ„ nĂ„got sĂ„ tar det lite lĂ€ngre tid innan suget försvinner men man hĂ„ller sig mĂ€tt och nöjd betydligt lĂ€ngre. LĂ„gt GI höjer inte blodsockernivĂ„n lika drastiskt som högt GI men ligger jĂ€mnt under en lĂ€ngre period.



Vi rekommenderar: